150 miljarder euro för att följa regler - låt AI agera istället

AI bör inte ses som ett hot mot reglering, utan som det verktyg som gör regelefterlevnad möjlig i en digital och global ekonomi. Först då kan Europa fullt ut kombinera innovation med ansvar.

Europa befinner sig vid ett vägskäl. Samtidigt som EU vill leda utvecklingen inom ansvarsfull och värderingsstyrd teknik har regelefterlevnad blivit en av de största flaskhalsarna för innovation och tillväxt. När komplexa regelverk hanteras manuellt kvävs den utvecklingskraft som krävs för att Europa ska kunna utmana USA och Kina.

Samtidigt finns lösningen på Europas bristande konkurrenskraft i själva tekniken vi försöker reglera. Genom att låta AI automatisera regelefterlevnaden kan kostsamma hinder i stället bli en drivkraft för digital acceleration.

Det är ett smärtsamt faktum att EU har halkat efter i den globala teknikutvecklingen. Inom utvecklingen av stora språkmodeller ser vi en närmast total dominans från amerikanska och kinesiska aktörer. Trots ljusglimtar som franska Mistral, finns det få tecken på att maktbalansen kommer att skifta inom en överskådlig framtid. Där innovatörer i andra delar av världen kan fokusera på att utveckla och skala teknik, tvingas europeiska bolag lägga oproportionerligt mycket tid och resurser på regelefterlevnad.

Varför ser det ut så här? Svaret stavas inte brist på kompetens, utan en förlamande administrativ börda. I ivern att använda lagstiftning som ett verktyg för att skydda marknaden, har EU skapat en snårskog av regler som fungerar som friktion snarare än skydd. Compliance har blivit ett av de mest resurskrävande områdena i stora organisationer.

Under de senaste åren har jag arbetat på nära håll med utvecklingen av generativa språkmodeller i Sverige och Europa. Jag har sett potentialen, men också hur snabbt takten sänks när innovatörer tvingas navigera genom oklara tolkningar av AI Act, GDPR och sektorsspecifika krav. Där en amerikansk utvecklare kan fokusera på att optimera en algoritm, tvingas den europeiska motsvarigheten lägga en betydande del av sin tid på juridiska checklistor och manuella riskbedömningar.

Det stora problemet är inte nödvändigtvis att kraven är för strikta – utan att de är för komplexa att följa.

De 150 miljarder euro som europeiska bolag varje år lägger på att uppfylla olika regelkrav bör istället investeras i forskning och utveckling. För att bryta denna trend måste regelefterlevnad bli enklare, mer skalbar och i praktiken automatiserad. Verktygen för att göra detta finns redan, i form av den AI vi nu försöker tämja.

Med AI kan vi ersätta tunga, manuella granskningsprocesser med intelligenta system som i realtid övervakar efterlevnad mot både interna policys och omfattande EU-lagstiftning. Genom att låta algoritmer hantera dokumentationen och riskkontrollen kan vi:

• Kapa ledtider:
  Från månader av juridisk utredning till omedelbar feedback i utvecklingsstadiet.
• Stärka kontrollen:
  AI-driven bevakning är mer exakt och konsekvent än mänskliga stickprov.
• Frigöra kapital:
  En bråkdel av de 150 miljarder euro som i dag går till byråkrati skulle räcka för att finansiera nästa generations europeiska tech-jättar.

Europa står därför inför ett strategiskt val. Antingen fortsätter vi att låta komplexiteten i våra regelverk bromsa innovation och tillväxt. Eller så använder vi AI för att göra den europeiska modellen möjlig i praktiken, där ansvarstagande, transparens och konkurrenskraft inte står i konflikt med varandra.

AI bör inte ses som ett hot mot reglering, utan som det verktyg som gör regelefterlevnad möjlig i en digital och global ekonomi. Först då kan Europa fullt ut kombinera innovation med ansvar. Det är dags att låta tekniken lösa de problem som byråkratin har skapat, annars riskerar Europa att hamna allt längre bakom i den globala kapplöpningen mot stormakterna

Magnus Sahlgren,  VD Hybridity